Dagens möte i gruppen för socialt inkorrekta,
"Hej jag heter Joel och jag gillar inte att laga mat."
Så var det sagt. Låt lien gå. Jag är beredd på det mesta.
Min uppfattning, kanske något överdriven, är att matlagning, är något som är helt rätt idag. Att kunna svänga ihop något Bolivianskt eller att bjuda på Namibias nationalrätt är 2000-talets svar på 80-talets someliérfanatism.
Don't get me wrong, jag älskar att äta mat. Förvisso inte sushi, andra udda fiskrätter, inälvsmat osv men i största allmänhet gillar jag mat. Men när det ska komma till att laga den är jag inte intresserad. Jag kan följa ett recept men får ingen kick av det. Jag blir snarare stressad av att allt ska vara klart samtidigt och när maten väl står på bordet så kan jag inte lugna ner mig och njuta. Jag mår dessutom lite dåligt när jag hör människor bräka om vilken underbar ditten de åt igår eller vilken fantastisk datten de fick på bjudningen häromsistens.
Skulle jag vara ungkarl så skulle jag antagligen gå runt på köttfärssås, falukorv och pytt-i-panna. Kanske en pizza och en kebab emellanåt. Och smörgåsar.
Detta ställer till lite problem när man är föräldraledig. Det är mitt ansvar att se till att min dotter får en allsidig kost. Det är ett helvete för mig. Jag kan inte tänka allsidigt. Det är mitt ansvar att ha mat på bordet när min fru kommer hem. Detta är också ett helvete då jag inte kan planera måltider.
Vårt nuvarande system går ut på att min fru planerar veckomatsedeln och jag handlar och lagar maten. Antagligen en helt schysst deal men känns sådär om jag ska vara ärlig, lite mansgrisigt på något sätt.
Eftersom det är så rätt att gilla matlagning så är det här något jag skäms lite över. Men nu är det sagt. Slut på dagens bekännelse.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Var inte så hård mot dig själv. Det är ju fantastikst att du står och lagar mat varje dag trots att du inte tycker om det. Och vem har sagt att det alltid är kul att laga mat men man måste ju äta. Min sambo är fasansfullt urdålig och lat som varken kan eller vill laga mat. Kanske hög tid att streja i köket.
SvaraRaderaHåller med. Mat är gott men matlagning är ofta ett nödvändigt ont. Det måste ju vara svårt också att laga rätter som din fru planerat. En idé kan väl vara att göra storkok och frysa in, så har du och dottern lunchlådor. Då berhöver du ju inte stå och "slava" i köket varje lunch...
SvaraRaderaNej det är inte svårt, apa ser apa gör liksom. Jag skulle aldrig kunna fixa den variationen själv.
SvaraRaderaVår dotter är väldigt liten i maten. Någon tugga här, någon tugga där. Det blir enkla saker som blodpudding, pannkakor, korv eller rester från gårdagen. Det jag konsekvent har problem med är att få grönsaker till. Står där med en skiva blodpudding och tänker, "hmm det där ser torftigt ut..." ;-)