Dagens pass: 10 km - 51.22

Dagens pass, kategoriskt sammanfattat i rätt och fel.

Fel: Jag kom ut för sent. Jag hade fel tights. Jag hade fel jacka. Jag hade fel mössa. Jag hittade inte broddarna till skorna.

Rätt: Jag kom ut. Jag höll ett för passet bra tempo. Jag halkade inte.

Rätt + fel --> 5.08/km @ 146 bpm


Off topic: Idag är jag grymt irriterad på "världens främsta demokrati" som erbjudit sig att avsätta 10 miljoner dollar för att minska klimatpåverkan i tredje världen. Samma federation av stater lägger i år 687 miljarder dollar på krigsmakten (jag tänker inte nedlåta mig till att kalla det för försvaret).

Det här med dåligt väder...

Man känner ju till det här med bra kläder regerar över dåligt väder.
Men vart lutar det åt när det står mellan bra kläder och livsfarligt väder.

Det var en retorisk fråga egentligen. Hälsan går före löprundan.
Vi har klass 1 stormvarning härute och med en halvplogad, hal, sjumetersväg så känns det inte aktuellt att ge sig ut ikväll.

Synkronicitet

Ibland så trillar saker ens väg.

Under tio års tid har jag och frun spanat in ett hus som ligger någon kilometer ifrån hennes föräldrar. Ett äldre hus som ligger insprängt bland 70- och 80-talshus i ett villakvarter. Man kan nog säga att vi sett det som ett drömhus.

För några månader sedan bestämde vi oss för att flytta. Vi ville komma lite närmare stan och få livet att flyta lite enklare. Att slippa ha så många bitar i det äckliga ordet "livspusslet". Vi lade ut vårt hus till försäljning med hopp om att mäklaren hade rätt i att inflödet av objekt, i det området vi var intresserade av, var stort. Ett långt tag kändes det inte så.

Mäklaren hade ett ess i rockärmen med en 80-talsvilla i ett och ett halvt plan, kedjehus med liten trädgård. Vi gillar inte små trädgårdar. Men huset var i fint skick och det kändes som att det lutade ditåt.

Då slog synkroniciteten till.

Huset jag nämnde ovan blev till salu. Lågt utgångspris och 15 familjer på visning. Jag trodde att det skulle gå upp ordentligt i pris men interiörbilderna från objektsbeskrivningen ljög som vanligt och det var inte i toppskick, det skrämde nog många. Vi lade bud på utgångspriset och fick det.

I lördags skrev vi som jag nämnt kontrakt på försäljningen av vårt hus och igår skrev vi på köpet av det nya.

Det känns som att allt bara gått ihop som två kugghjul. Allt är en stor slump men det är inte annat än att jag börjat tro på ödet. Men det är ju just det som är definitionen av synkronicitet;

Synkronicitet är ett annat ord för synbart meningsfulla sammanträffanden men som saknar orsaksmässigt samband. För att betraktas som synkronicitet skall händelserna vara besläktade som koncept och chansen att de skulle inträffa tillsammans genom ren slump verka vara mycket liten.

Missberäkning

Som Staffan mycket riktigt påpekade så innebar gårdagens piratpass ett pers med 32 sekunder på milen. Superbra.

Dagens pass: 10 km piratpass - 44.05

Goodbye hussäljarångest - hello mitt gamla löparjag.

Det blev ingen åttakilometare igår och inget långpass idag. Tiden har helt enkelt inte funnits. I går skrev vi kontrakt på vårt hus, med besiktningsförbehåll. Besiktningen gjordes idag så gårdagen ägnades åt fix inför denna. Idag har vi varit hos goda vänner och pratat husrenovering och blivit bjudna på mat. Eftersom jag inte ville missa avsnittet av John Adams efter två veckors uppehåll fick det bli en milrunda.

Det fanns mycket i kroppen som ville ut. Den där känslan av lite krypångest som funnits under de senaste veckorna. Känslan av att inte riktigt styra skutan.

Öppnade första kilometern på 4.45 och kände att det fanns möjlighet till en fin tid idag. De nya skorna dämpar fint och tidigare knäkänningar var helt borta. Kilometer två gick på 4.27 och flytet var där. Nollgradigt ute och en hög och fin luft som hittade helt rätt väg ut i kroppen.

Idag var det meditation att springa. Eller en rejäl jävla mangling. Balsam för själen i alla fall.

Kilometrarna tre till tio låg alla i spannet 4.20 till 4.23. En liten föraning vid fem kilometer att jag inte skulle orka men det höll hela vägen.

44.05 med fleecetröja, reflexväst och tjocka tights lovar gott inför Sylvesterloppet om några veckor. Relativt flack bana i Kalmar gör att jag nog ska ta mig under 44 minuter om det inte är halt.

Sammanfattningsvis så gick jag på hårt utan att för den skull få väggkänning. Antagligen helt rätt tempo för dagen. Snittpuls på 167 och maxpuls på 177.

Nu när hjärnan är rensad så ska jag återta kontrollen över tillvaron, ladda inför jul och efterföljande helger och se till att komma in i Szalkaischemat ordentligt.

Vi har sorg hemma

Vår kaffebryggare gick sönder i morse.
Hur ska en lattepappa klara detta?

Pirrigt blev härligt!

Vi får köpa huset! Pirrigt blev plötsligt härligt!

Nu ska vi bara få vårt hus sålt också. Budgivning pågår.

Dagens pass: 8 km maffetonestyle - 45.09

Inspirerad av läsningen på Roadrunners blogg och tidigare diskussioner om lågpulsträning tänkte jag idag köra ett maffetonepass. Jag har inte läst hans bok och jag har inte så mycket kunskap i bagaget men jag ville prova hur det kändes att springa med pulsen under 146 (180-ålder).

Dagens pass enligt Szalkaiprogrammet var åtta kilometer så jag luffsade iväg. Jag var över gränsen ett par gånger men mest för att jag förivrade mig i någon backe.

Medelpulsen låg på 145 bpm och jag var aldrig uppe i mer än 155. Tror att jag höll mig på 146-147 mest hela tiden. Tiden blev ju därefter 45.09 med ett snitt på 5.38 per kilometer. Jag var knappt svettig när jag kom hem.

Det gick ändå rätt bra att springa i den här takten. Innan har jag haft svårt att hitta tempot. Jag tror att det skulle passa mig perfekt att använda lågpulsträningen vid tidiga morgonpass, då när det ändå är näst intill obehagligt att komma för högt i puls.

Skavankerna hoppar runt lite just nu, för tillfället ömmar det i vänstra knäets övre insida. Ingenting i ITB.

Pirrigt!

Vi har precis lagt bud på ett nytt hus!

Händige herrn..

De senaste dagarna så har vår ytterdörr tjurat betänkligt. Det har varit svårt att få den att slå igen och den har varit trög i handtaget. Fuktigt väder ute och ibland har den stått öppen lite för att vi ska få drag i kaminen.

Igår när det skulle vara visning tjurade den åt helvete för mycket och jag pratade med frun om att vi får säga det till mäklaren så att ev. spekulanter får veta att den kommer åtgärdas.

Det visade sig som tur var inte behövas någon snickare, när jag skulle gå ut med hunden efter visningen så hittade jag en liten sten där dörren möter tröskeln...