måndag 31 maj 2010

Tvåårskalas

Det var dåligt med inlägg under förra veckan.

Naturligtvis beror det till viss del på att jag sprungit lite för lite och att jag inte har så mycket marathonfunderingar att reflektera över längre.

Tanken är att jag ska presentera lite nya målsättningar för min träning snart. Fram till dess lägger jag tiden på att reflektera över att min dotter, grunden till att den här bloggen startades, fyllde två år i fredags.

Det var traditionellt födelsedagskalas även om gästerna stannade vid mormor, morfar, farmor och farfar.

Eftersom man alltid ska överdriva så bjöds det på rutschkana, cyklar, dockvagn och stolar. Jag förväntade att all manna som rann ur paketen skulle göra tillställningen avslagen för Elvira men hon tog sig igenom dagen med flaggan i topp.



Flaggan i topp blev det inte på tomten eftersom någon lyckats med att få ena änden av linan uppe i toppen på stången. Det var nog ett tag sedan också eftersom det vuxit upp träd som gör att stången inte går att fälla...

När min pappa frågade vad han kunde köpa till Elvira så föreslog jag en leksaksspis. Naivt trodde jag då att vi pratade om en klassisk röd briospis i mazonit. Icke. I give you the spis from hell, the OBH Nordica spis med ljus och ljudeffekter, diskbänk, micro och skåp... Tiden har rusat ifrån mig.

söndag 30 maj 2010

Dagens pass: Some kind of transportlöpning

Dagen bjöd på fika hos goda vänner på andra sidan stan. Fick för mig att jag skulle springa hem då det borde vara runt en mil. Sagt och gjort, packade väskan och höll tummarna för att det inte skulle bli allt för varmt mitt på dagen.

Mina önskningar föll in. Visst var det varmt men med soldis och lite fin vind.

Om man är lite klurig så kan man springa gammal landsväg från vännernas hem till vårt. Naturskönt och väldigt lite trafik.

Jag körde bälte och eftersom vätskeladdningen varit undermålig så tog jag en flaska varannan kilometer. Keps och solbrillor hjälpte också till att hålla värmeslaget borta.

Hela rundan flöt på fint med någon kilometer ner mot 4.30, även om jag siktade på 4.50 - 4.55.

Sträckan visade sig vara knappa milen, 9,3 km, och den avverkades i 4.50-tempo på strax över 45 minuter. Skönt att inte värmen gick värre åt mig den här gången. Ser jag bara till att dricka och hålla tempot nere så är inte värmen en sån fiende trots allt.

söndag 23 maj 2010

Dagens pass: Korta backintervaller

Har fått bassning av min fru för att jag inte tar mig ut och springer trots att jag sagt det. Lätt förbannad på mig själv tänkte jag att ett Piratpass skulle passa. Ni minns väl definitionen?

"här skall jävlar smakas blod, mjölksyra skall spruta som skum ur mungiporna som på en rabiessmittad flygekorre och benen skall pendla som benen på en ökenråtta på språng"


Jag har spanat in en backe i närheten av där jag bor och den var målet för dagen. Har höftat att den borde vara runt 200 meter lång vilket skulle bli perfekt.

Jag började med 2,5 km uppjogg i femminuterstempo. Uppjoggen avslutades med en nedförslöpa i den aktuella backen. Hade ställt in klockan så att ett av fälten visade sträcka och blev lite besviken när backen bara var runt 145 meter lång. Kunde iofs ha börjat lite längre bort men det föll mig faktiskt inte in...

Upplägget i tanken var åtta intervaller i ett tempo under 3.55. Kroppen svarade bra på de första intervallerna vilket gjorde att jag bestämde mig för att köra två set. Alltså 2*8*145 meter @ < 3.55. Jogg och gåvila mellan intervallerna tills pulsen sjunkit under 145 bpm och setvila tills pulsen droppat under 105 bpm.

Kroppen svarade som sagt fint och trots att jag trampade på ordentligt så fick jag aldrig upp pulsen över 174 bpm...

Här är tiderna;
Set 1:
1. 32.11 (3.40)
2. 32.42 (3.37)
3. 30.44 (3.30)
4. 30.70 (3.23)
5. 29.33 (3.22)
6. 29.28 (3.21)
7. 29.63 (3.17)
8. 30.12 (3.20)

Set 2:
1. 28.68 (3.14)
2. 29.38 (3.12)
3. 30.17 (3.26)
4. 29.72 (3.25)
5. 29.10 (3.22)
6. 28.49 (3.11)
7. 27.27 (3.06)
8. 26.14 (3.04)

Som ni ser så undervärderade jag min kapacitet å det grövsta. Jag siktade på åtta repetitioner under 3.55/km och landade på 16 reps med en sämsta tid på 3.40... (att tid kontra tempo slår lite olika bland repetitionerna beror på att sträckan pendlat mellan 144 och 153 meter).

Efter 1,3 km nedjogg sumerar jag nöjt 9 km på 50 minuter och ett fint Piratpass till handlingarna.

måndag 17 maj 2010

Dagens pass: 12,4 km - 1.07.44

Insåg efter morgonens gnällinlägg att jag är en patetisk råtta som försöker få sympatier för något så löjligt som att jag är 35 år och inte har fokus i min tillvaro.

Istället för att spika lister i hallen så blev det 12,4 km lågpulslöpning.

Har haft på känn att spänningarna i fotvalvet kan bero på lite högt tempo och mycket riktigt, idag kändes det inte av alls.

Rundan gick på cykel- och grusvägar, förbi Kalmar Golfklubb och ut till friluftsområdet Värsnäs. Ett varv i 2,5-kilometersslingan och så hem igen.

Inget revolutionerande mer än att jag tog det jäkligt lugnt. Siktade på att hålla pulsen under 155 bpm och lyckades mestadels utom i några uppförsbackar och i slingan som är lätt kuperad.

Ett tag var tempot nere runt 5.25/km men höll sig oftast runt 5.15.

Riktigt nöjd med rundan och antar att det var det här jag behövde. Tog med en bild från Sporttracks för att visa sträckningen. Fantastiskt fint ute mot vattnet.

Min löpning är mitt hår...

Löpningen tenderar att bli mer och mer som klippningen av mitt hår. Eller som borstningen av min hund. Eller städningen av mitt hus.

Löpningen läggs åt sidan för något annat. Något annat som jag inte kan definiera.

Jag tycker inte att det är tråkigt att ge mig ut, längtar rent av till det varenda dag. Men ändå blir det inte av i den utsträckning jag vill.

Detsamma är det alltså med hårklippningen. Jag vet att jag behöver köra av håret en gång i veckan för att inte se ut som en Mon-Chi-Chi. Jag vet att jag bara behöver lägga hälften så mycket tid om jag borstar hunden varannan vecka istället för var sjätte. Jag vet att det är skönt att vara i ett någorlunda nystädat hus men tar allt för sällan tag i dammtrasan.

Ibland blir jag så ledsen på mig själv för mitt bristande driv. En tomhet i hjärtat att inte få tummen ur med sådant jag mår bra av.

Skriver det jag alltid brukar säga. Bryt ihop och kom igen.

fredag 14 maj 2010

Ilandsproblem

Läste ett inlägg på Petras blogg som jag ville kommentera. Satt och plitade en stund men insåg när jag skulle publicera att det max fick vara 500 tecken i kommentaren. Why?

Sedan detta med att kommentarerna publiceras i fallande ordning, med den äldsta kommentaren sist. Likadant hos Sofie på Runners world. Helt obegripligt.

Såja, nu gick magsyran ner lite.

onsdag 12 maj 2010

Nya prylar och music maestro

Jag ska erkänna att jag principiellt varit emot löpning till musik. Detta kan nog härledas till ett par faktorer;

1. Jag har aldrig varit så musikintresserad.
2. Jag inbillar mig att min löptakt bygger mycket på min egen andning och rytmen i steget. Genom att lyssna på musik så tror jag att jag ska tappa takten/andningen.
3. Det är bökigt att bära runt på mp3-spelare och lurarna hoppar ur öronen.

Nu har jag i alla fall förstått att det är många som springer med musik (även på tävling) och har så smått börjat fundera på att testa. Tidigare försök har bekräftat mina farhågor ovan, men jag tänkte att det kan vara värt ett nytt försök. Efter att ha läst det här inlägget hos Ultraschmultra så bestämde jag mig.

Ett besök hos Teknikmagasinet resulterade i följande inköp:



Ett par Sonylurar med bygel och ett armfodral till Iphonen. Eftersom min fru ogillar att jag ger mig ut utan mobiltelefon så slår jag två flugor i en smäll genom att ta med Iphonen, även om den är klumpig.

Hur gick det då under gårdagens pass? Lite blandat kan man nog säga. Det gick undan. Kanske beroende på musiken kanske för att jag hade lust. Svårdefinierat. Armfodralet satt som gjutet på armen men jag och lurarna kom inte riktigt överens.

Lurarna är in-ear-proppar och levereras med tre storlekar på propp och tre storlekar på bygel. Sladden till lurarna pressas fast i bygeln som i sin tur håller fast luren runt örat. Det tog en hel del tid att prova ut rätt storlekar men visst satt propparna kvar efter passet och det var ju det som var meningen. En irriterande sak med in-ear-lurar är att ljudet från när kabeln slår mot kroppen hörs inne i örat. Positivt med de här lurarna var att sladden var kort och att det kom med ett clip som man fäster i kläderna.

Jamen seså, jag vet att ni vill!

tisdag 11 maj 2010

Dagens pass: 7,6 km - 34.42

Jag har verkligen sug efter mer löpning nu när Sydkustloppet är avklarat och maran avbokad. Jag bannar mig själv för att jag inte anmälde mig till Göteborgsvarvet men man kan inte lyckas med allt.

Blev ett lite snabbare pass idag. Har gjort ett par inköp som jag får recensera senare. Ett par hörlurar och ett fodral för att kunna lyssna på musik i Iphonen medan jag springer. Har haft svårt för detta genom alla år men kände att det kan vara värt ett försök, det måste finnas en anledning till att så många gillar det. Men, men, mer om detta imorgon kanske?

Passet som slutade på 7,6 km höll ett rätt bra tempo redan från början. Sträckan startar med ett litet utförslut så där rullar det på fint. Fick stanna och rätta till ena örpluggen så första kilometern gick på 5.04. Därefter blev det idel fina kilometertider: 4.33, 4.36, 4.28, 4,29, 4.30, 4.23 samt de sista 600 metrarna med en snittfart på 4.24.

Jämnt och bra tempo trots musiken men jag som inte har så mycket i biblioteket måste leta upp rätt musik. Tror att dagens låtar var lite lätt aggressiva för passet, lite mer intervallvarning på något sätt. Men när Iron Maidens "Run to the hills" rullade igång, då flög jag fram!

Avdelningen när man tror att man är tekniskt bevandrad

Håller på att installera larm i villan och stötte på patrull igår. Centralenheten är monterad sedan ett tag tillbaka och efter att ha satt upp alla deckare så skulle jag ansluta strömkabeln. Fick en del felkoder som gick att lösa men enheten signalerade för telekabelfel.

Jag kollade att telepluggen satt i. Jag kollade så att telefonen funkade. Inga problem. Började till slut läsa manualen och såg att om liknande fel uppstod så kunde man skifta två kabelpar i centralenheten. Kändes meckigt att göra på kvällen så jag sköt upp det till idag.

Nu på morgonen så slog det mig att det bara satt två pluggar i telejacket. Med larmet så skulle det varit tre. Började rota på golvet och hittade en kabel som skulle anslutas till en propp som i sin tur visade sig ligga kvar i lådan.

Stabilt Joel. Någon timmes fipplande helt i onödan eftersom jag trodde mig "veta" att pluggen satt i jacket...

lördag 8 maj 2010

Dagens pass: 7 km - 33.17 Backintervaller

Fick faktiskt in ett pass till slut, men något Blahnikpass blev det inte på grund av att gymmet var fullt av frustande tjurar som körde musik så öronen blödde på mig.

Fick bli att improvisera lite. 2 km uppjogg i femkilometerstempo, därefter körde jag enminutersintervaller med tio graders lutning på bandet. Första 30 sekunderna i 4.20-tempo och resterande 30 sekunder i fyraminuterstempo. Varvade detta med två minuters joggvila i femminuterstempo. Sammanlagt körde jag sju intervaller och avslutade med en kilometers nedjogg.

Totalt blev det 7 kilometer på 33.17. Tungt som vanligt men inte omöjligt. Måste dessutom säga att det gick bättre att springa fort på bandet med högre lutning. Intressant.

Spritt i benen

Av olika anledningar har det inte blivit något sprunget i veckan. Nu sitter jag på ett kvällspass på jobbet och väntar på att min kollega ska bli klar så att jag kan kliva upp på bandet en runda. Det spritter ungefär så här mycket i benen.

Hade lovat att det inte skulle bli några mer löpbandspass men det är svårt för mig att sticka ifrån arbetsplatsen under ett pass så idag får det bli bandlöpning. Har fått ett Blahnikpass av Daniel som jag ska testa. Feta backintervaller är utlovade så jag får se hur det går. Taggad är jag i alla fall.

fredag 7 maj 2010

Människor med blick

Något jag imponeras av är människor som har en blick för det de håller på med. Något mer än det man kan lära sig i skolbänken.

Personligen gillar att jobba efter någon form av "ritning", jag är en doer helt enkelt.

Idag hade vi en arkitekt på besök för att börja skissa på en del förändringar av vårt hus. Vi har någon form av vision av vad vi vill åstadkomma men det är något visst med folk som vet vad dom gör.

Det kändes som att han ganska snabbt hade scannat av vårt hus och dess potential. Han förde fram synpunkter som vi kanske inte alltid höll med om men som rörde sig i en dimension där våra egna tankar inte färdats. Vi kan tänka ut vad vi har för behov men tror ofta att det är för svårt eller dyrt att göra vissa förändringar.

Vi får se vart detta landar men det känns riktigt kul och spännande att få se vad han presenterar för förslag.

onsdag 5 maj 2010

Det här med att sälja sitt startbevis

Har tänkt tanken att försöka sälja min startplats till Stockholm Marathon. Både för att få lite pengar tillbaka och för att ge någon annan chansen att springa.

Nu är jag ändå lite tveksam. Om vi hoppar över faktumet att SM inte tillåter att man springer i annans namn så finns det väl ytterligare en och annan faktor som talar emot det.

Vill jag att någon annan springer i mitt namn? Det kan ju bli både bra och dåliga resultat som på något sätt blir officiella. Pengarna känns ändå avskrivna...tanken är väl mest att ge någon annan möjlighet att springa ett lopp som varit fullbokat alldeles för länge.

Vad säger ni?

tisdag 4 maj 2010

Huset 2.0

Nu har vi bott i den nya kåken en månad. Badrummet blev klart till slut och i köket saknas det lite täckskivor och lister, men det är väl sådant som alla väntar med några år.

Här är lite före och efterbilder;


















Nästa lilla projekt blir tapeter i hallen och en estetisk rensning av husets tre pizzavalv...

måndag 3 maj 2010

Het som en marskatt

Helgens lopp har satt fart på endorfinerna, kickstartat tankarna inför andra lopp under sommaren.

Efter att ha släppt tankarna på Stockholm Marathon 2010 så känns axlarna mindre tunga och tanken lättare. Finns plötsligt lite luft under vingarna för att se the big picture igen.

Det blir fortsatt löpning tre gånger i veckan och ta mig fan om jag inte ska få till lite sköna intervallpass. Jag är fortfarande ostrukturerad i mitt träningsupplägg men trivs med det faktumet. Om syftet inte är att spetsa prestationen så är det inte jätteviktigt att få det bästa träningsupplägget. Tanken är att rulla på pass mellan 7-8 och 14 km för att på det sättet kunna ställa upp i lite millopp och om jag hittar något intressant halvmarathon så kan jag dra upp distansen inför detta.

Kroppen mår fint efter loppet vilket i sig är en riktig ljusglimt i tillvaron!

lördag 1 maj 2010

Sydkustloppet: 21,1 km - 1.42.27

Så blev det då dags att springa lopp igen. Med dåligt med kilometrar i benen var målsättningen att gå i mål under 1.45. Daniel hade lite banvisning på nätet igår kväll och jag insåg några saker om banan. På positiva sidan att det är flackt, i stort sett helt platt faktiskt. Negativa sidan att det är flera kilometrar där man springer på strandstigar, dvs med mycket sandigt och segt.

Starten gick väster om Trelleborg och vi var i god tid eftersom Daniel och Sofie var med på ett hörn i organisationen. Jag hann också träffa på Mikael som var med i vårt lag Bloggjoggarna.

Starten gick vid 12 och vad ser man i ögonvrån om inte Daniel som tar täten?! Han älgade iväg (efter egen utsago för att visa vägen) och satte en första kilometer på 3.42. Galet värre. Första kilometern tog vägen över en golfbana och för egen del så flöt det på rätt fint med inledningskilometrar på omkring 4.45. Därpå följde en bra bit med asfalt och grus där det rullade på ordentligt, jag höll nu strax över 4.30 och det kändes bara bra. Det var ett tag sedan jag gjorde de tiderna på långpass.



Bansträckningen gick igenom centrala Trelleborg och därefter ut mot kusten igen. Man sprang i de strandnära kvarteren och det var riktigt vackert. Efter milpasseringen började så sandstigarna dyka upp. Det var mestadels hyggligt fast mark men det gick mycket energi på att hålla koll var jag satte fötterna. När det emellanåt var ren sand så var det som att springa i, ja, sand... Kilometertiderna sjönk till fem minuter blankt.

Jag sa till mig själv att jag fick gå efter att jag satt årsbästa i sträcka, dvs 17,5 km men det tog till 18,5 innan det blev walking. En kort sträcka för att slänga av mig vätskebältet som nu kändes lite i vägen. 3,5 km kvar och nu tog asfalten vid.

Tjugonde kilometern var seg men när skylten med en kilometer kvar dök upp så kunde jag öka lite till. Asfaltstiderna var återigen på plats nere runt 4.45.

Det var en bra känsla att se skylten för Sveriges sydspets och att svänga in på upploppet, trycka förbi en löpare som vid 18,5 låg omkring 70 meter före. Över mållinjen och stannade klockan på 1.42.47. Trött i höfterna av strandlöpningen men i övrigt i bra skick.





Med tanke på den låga träningsnivån under våren så får jag säga att jag är mycket nöjd med resultatet. I och för sig så var det ett flackt lopp men det gick trots allt bara fem minuter långsammare än mitt pers från Jämjöhalvan i november.

För er som inte var på plats i Trelleborg så vill jag bara säga att jag ger Sydkustloppet fem stjärnor av fem. Kanonorganisation, annorlunda och kul bansträckning och en pampig målgång. Se till att boka in helgen nästa år!



Körde pulsband idag men det hamnade inte bra. Fick strula med det under hela loppet eftersom det kasade runt. Fick en snittpuls på 175 bpm och en maxpuls på 189 bpm trots att jag på intet sätt gick på max. Så, de siffrorna känns inte så tillförlitliga även om jag kan tycka att om det är dålig kontakt så borde det ju bli låga pulssiffror. Eller?

Rapport från en målfålla

1.42.27 (egen klocka) och jävligt nöjd.

T minus 4:30

Fyra och en halv timma till start. Har precis vaknat efter en god natts sömn i Daniels och Sofies gästrum.

Landade fint igår, gästfria gänget bjöd på mat och efterrätt samt lite kolhydratladdning i form av öl i bubbelpoolen.

Tittade igenom bandträckningen med Daniel och jag tror inte riktigt att jag har reflekterat över hur rak den är. Enligt Daniel så är det inte fri sikt så långt utan det svänger lite fram och tillbaka i kustvegetationen. Det är bara att bita ihop och köra.
Blåser det i närheten av samma styrka som igår så kommer vi att flyga fram.