Längsta passet på länge och vad jag har längtat.
Idag blev det 14065 meter, give or take 10-15 meter. Ett tredjedels marathon.
Det är rätt kul att tänka på distanser så där tycker jag. Det skulle kunna vara rätt demoraliserande och det är det väl också de där passen i början när det är tufft att jogga fem kilometer. Då brukar jag ha svårt att förstå hur jag över huvud taget ska orka ens en halvmara. Men sedan tar det sig.
Dagens pass har jag som sagt längtat efter. På grund av knäproblemen så har jag tagit det lungt med långpassen sedan en bit innan jul. Dessvärre är de inte helt borta och imorgon får jag ringa min kompis Fredrik Naprapaten.
ITB-problemen verkar borta men insidan på vänsterknäet ömmar fortfarande när jag springer. Ingen paniksmärta men det känns och jag märker att högerbenets steg är bra mycket bättre än det vänstra. Idag blev det 14 kilometer och upp till åtta kändes det i knäet. Det kan inte vara bra. Jag har samlat ihop Petras och Mias knäträningstips och funderar på att inhandla en balansbräda. Av tradition har jag alltid tränat på och ignorerat sådana här varningssignaler men om det här med löpning för första gången ska bli något bestående måste jag bli betydligt bättre med att ta hand om de små musklerna.
I övrigt var det ett bra pass. Jag höll nere tempot, försökte hitta ett tempo för maran. På 140 dagar ska jag nog kunna lyfta mig lite till men idag är nog femminuterstempot ett bra riktmärke på långpassen. Jag höll mig straxt över det och ett jämnt och fint tempo.
Nya reflexvästen var verkligen kanon (vad annat kan man begära för flera hundra spänn?).
När jag slog på min Garmin inför passet så visade den på låg batterinivå. Tur att jag inte hunnit halvvägs. Fick bli min gamla Nike Triax (som varit med på båda mina tidigare maror) istället. Kilometertiderna var som följer:
5.15, 5.03, 4.50, 5.02, 5.04, 4.58, 4.58, 5.07, 5,05, 5.04, 5.05, 4.57, 5.08, 5.07
Sista 60 på 22 sekunder...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jämt och fint tempo där! Men du... 4 timmar som du har i headern på bloggen; hur stor marginal har du tänkt ha sista milen? :)
SvaraRaderaFina km-tider fick du till också. Skönt att knäet känns bättre. Rehab funkar men man ska bara se till att göra den. Hoppas det sista på knäet försvinner också.
SvaraRaderaBra genomfört pass! Ska studera de där knäträningstipsen, har en dålig känsla av min ökade träningsintensitet snart får vissa
SvaraRaderaföljder.
Härligt att du fick ett längre pass och bra km-tider också... Snart är du uppe på halvmaradistansen och ett par 30 km pass så kommer maran inte vara några problem.
SvaraRaderaRoligt att du tyckte om västen! Jag håller fortfarande tummarna för ditt knä. ;)
SvaraRaderaSofie: Med en skadefri vår ska det nog inte vara några problem men jag har lite att fightas mot, värmen och blåsor har varit svåra motståndare tidigare gånger. Lägg därtill att jag alltid rör mig "on the safe side". Nu har jag ju gått med i Team Vinnarskalle så med extrahud och en lagom temperatur ska det jag sopa mattan med fyratimmarsgränsen.
SvaraRaderaAnna; Precis. Jag är usel på prehab, och inte strålande på rehab så jag får se hur det går.
Hempa; Visst är det så, när man väl kommit upp och etablerat sig på högre veckodos flyter det på, det är den ökade träningsintensiteten som sliter mest tror jag. Överansträngning är säkerligen källan till många knäproblem.
Janne; Redan under hösten har jag tillryggalagt lika många mil som jag tränade inför min andra mara. Det säger iofs mer om den mediokra uppladdningen inför det loppet än den nuvarande träningsstatusen.
Daniel; Västen satt som en smäck, enda irritationen var kragen som förde oväsen när den gneds mot mössan. Men det är petitesser.