onsdag 12 maj 2010

Nya prylar och music maestro

Jag ska erkänna att jag principiellt varit emot löpning till musik. Detta kan nog härledas till ett par faktorer;

1. Jag har aldrig varit så musikintresserad.
2. Jag inbillar mig att min löptakt bygger mycket på min egen andning och rytmen i steget. Genom att lyssna på musik så tror jag att jag ska tappa takten/andningen.
3. Det är bökigt att bära runt på mp3-spelare och lurarna hoppar ur öronen.

Nu har jag i alla fall förstått att det är många som springer med musik (även på tävling) och har så smått börjat fundera på att testa. Tidigare försök har bekräftat mina farhågor ovan, men jag tänkte att det kan vara värt ett nytt försök. Efter att ha läst det här inlägget hos Ultraschmultra så bestämde jag mig.

Ett besök hos Teknikmagasinet resulterade i följande inköp:



Ett par Sonylurar med bygel och ett armfodral till Iphonen. Eftersom min fru ogillar att jag ger mig ut utan mobiltelefon så slår jag två flugor i en smäll genom att ta med Iphonen, även om den är klumpig.

Hur gick det då under gårdagens pass? Lite blandat kan man nog säga. Det gick undan. Kanske beroende på musiken kanske för att jag hade lust. Svårdefinierat. Armfodralet satt som gjutet på armen men jag och lurarna kom inte riktigt överens.

Lurarna är in-ear-proppar och levereras med tre storlekar på propp och tre storlekar på bygel. Sladden till lurarna pressas fast i bygeln som i sin tur håller fast luren runt örat. Det tog en hel del tid att prova ut rätt storlekar men visst satt propparna kvar efter passet och det var ju det som var meningen. En irriterande sak med in-ear-lurar är att ljudet från när kabeln slår mot kroppen hörs inne i örat. Positivt med de här lurarna var att sladden var kort och att det kom med ett clip som man fäster i kläderna.

6 kommentarer:

  1. Hmm, är själv också skeptisk till musik vid löpning, får kolla in Ultraschmultras inlägg kanske. Jag brukar få nåt ryck då och då när jag kör musik på längre pass, helst rock då, allra helst av den lite äldre skolan men Mustasch och liknande funkar också.

    SvaraRadera
  2. Hej,
    Första gången jag är här och jag såg din blogg från Staffan (4:30 fart.....) och fastnade för "3:e gången gillt för maran under 4 timmar".

    Jag känner igen mig, sprang maran flera gånger med målet sub 4 innan det gick bra.

    Lycka till nu!

    MVH

    SvaraRadera
  3. Johan: Ja det återstår att se om det blir ett vinnande koncept eller om lurarna blir liggande i lådan. Jag är som sagt inget musikfreak och det är mycket "gamla godingar" i spelaren.

    Lennart: Välkommen! Blir ju ingen start i år men kampen går vidare. Det vore verkligen kul att få göra ett ordentligt, välförberett, försök på 4 blankt. Vi får se när det blir.

    SvaraRadera
  4. Musik när/om jag springer på band och absolut när jag kör cykelintervaller inne,men ute... NO way!! Jag vill höra vinden, mina egna tankar och livet som pågår.

    SvaraRadera
  5. Musik när man lubbar, näe tack. Jag vill ha koll på min omgivning - jag vill höra bilar, hundar och vildsvin som närmar mig.

    Men det händer nångång att jag kör igång med det jag har i mobilen (ett dussin album har jag orkat trycka ner i den), men utan lurar. Jag håller den i ena handen och hör lagom mycket och det mesta som händer runtom mig.

    Jag är mest för att höra på omgivningen, fåglar, vinden, och sånt.

    SvaraRadera
  6. Ingmarie och Badgear; Jag måste nog backa och hålla med er. Det är något visst att springa utan musik. Jag tänker på allt och inget när jag springer men tänkte att musiken skulle kunna hjälpa mig att kämpa på när det blir tungt.

    Tanken framöver är att köra musiken på intervall och backpass, då med något riktigt peppande i lurarna.

    SvaraRadera