Cirkus Cirkör - Wear it like a crown

I somras fick jag biljetter till Cirkus Cirkörs senaste föreställning "Wear it like a crown" av min fru i födelsedagspresent. Den 17 september kändes avlägset den 8 juli men igår var det dags.

Jag har bara sett korta klipp med Cirkör på TV men fängslas av både deras dramaturgi och otroliga akrobatik. Visste inte vad jag skulle förvänta mig av föreställningen egentligen men det var verkligen fantastiskt.

Som väntat otroligt duktiga och den underbara musiken av Rebekka Karijord gjorde stämningen perfekt. Karijord låter lite som Anna Ternheim tycker jag, klipper in ledmotivet till föreställningen så kan ni höra själva.

Det enda jag tycker mindre bra om är att jag missat de två tidigare uppsättningarna, tydligen är Wear it like a crown sista delen i en trilogi.

Skit vad trött jag är

Senaste månaden har jag bara blivit tröttare och tröttare om kvällarna. Visst, det börjar bli höst och mörkt men det är inte sällan jag krupit ner i sängen grymt tidigt. Visserligen kollat lite valprogram eller någon deckare på svt play men ändå.

På måndag börjar jag på nytt jobb och är det inte som vanligt att man är tokstressad sista dagarna eftersom det inte går att hinna med allt man tänkt. Jag är en person som gärna vill lämna ett "tomt skrivbord" och stressar som fan för att lyckas med det. Kombinera detta med att jag också är tidsoptimist så förstår ni att jag strävar efter det omöjliga.

Husvärdering

Dags för värdering av huset idag. Nu får vi se om vi betalt för mycket och om det finns utrymme att bygga ut kåken eller inte.

Dagens pass: 5,00 km - 24.53

Ett fint snitt - 5 km i femminuterstempo (nästan).

Synd bara att det är fem veckor sedan jag sprang sist (nästan).

Var lite kymig i magen innan jag stack ut och tog en kortare runda än jag tänkt men det gick bra hela vägen. Inga som helst problem med puls eller andning. Något som oroar mig är dock att hösten är i kraftigt antågande. Hur många löpsteg blev det över sommaren egentligen...?

Nåväl, eftersom jag vet att jag mår fint av löpningen så är det bara att stoppa ner lättjan i sin gamla malpåse och sträva på.

Jobbet är just fullt av tappade sugar

Hade semester augusti ut och därefter bara tre veckor kvar till dess jag börjar på en ny avdelning. Tanken var att städa av de uppdrag jag har på mitt bord men istället kastades jag in i ett riktigt skitjobb. De måste naturligtvis göras de också men det är inte så muntert när allt samlats på hög under min semester och alla tvår sina händer.

Jaja det är snart klart och hösten bjuder förhoppningsvis nya tag. Jag har varit helt omotiverad till att springa men ikväll är det dags.

Idag är jag ledig och tillsammans med Elvira så har förmiddagen spenderats på simhallen. Jag har legat i vattnet och plaskat på 40 cm djup och Elvira har sprungit i trapporna... Välinvesterade pengar :-)

Nu ska jag ut och plantera en ros!

Tillbaka i etern

Då var sommarledigheten över för den här gången. Ledigheten har bjudit på mycket härlig tid med min fina familj och en hel del slit med ett, i efterhand ifrågasatt, beslut att måla huset. De första väggarna var lättskrapade men de två sista visade sig behöva göras trärena. Fina tricepspass helt enkelt.

Tillbaka i rutinerna igen ska såväl bloggen som löparjournalen åter blomstra.

Jag tror att det blir en fin höst.

Gårdagens pass: 10 km - 49.41

Veckan fick klara sig med ett löppass. I fredags var det femårig bröllopsdag i vår lilla familj. Det blev restaurangbesök och en långpromenad mellan mat och glassdesert. Promenaden företogs ner på Kalmars gräddhylla Stensö (vägrar att kalla Varvsholmen för gräddhylla) och jag gick barfota i skorna. Lagom till att vi vände började det bränna under fötterna och väl inne i city igen hade jag ett par fina blåsor som omöjliggjorde löpning under lördagen.

Gårdagens pass blev, förutom veckans första pass, första milpasset sedan omstarten. Lungt och beskedligt och med reflexväst på (är det sant att det redan är höst...?).

Snitthastigheten var moderata 4.58 per kilometer och snittpulsen runt 155 bpm.

Fortatte att växla mellan mitt tidigare steg och ett med högre kadens. Vet inte vad jag ska tro faktiskt. Jag har helt klart lättare att hålla ett högre tempo med mitt gamla sätt att springa men det "nya" känns definitivt mindre skadebenäget. Tror att jag får ta och filma det hela och ta en titt från utifrån.

Gårdagen var annars en dag i fysikens tecken. Vedhuggning, skrapning av husfasaden (shit vilken pump man får på triceps) och grävning av ett trädgårdsland. Allt innan passet. Vaknade i morse och kände mig allt annat än fräsch. Men det hämtade sig och det är ju rätt gott att vara fysiskt trött.

Hoppas att ni har det bra därute.

Dagens pass: 7,7 km - 36.44

Mest "dagens pass" just nu men snart är hösten här och jag kryper in i min mysiga bloggavarjedagtröja igen.

För tillfället står husmålning på schemat och några extra tåhävningar behövs inte efter en dag på stegen. För att komma ut en andra gång den här veckan så blev det ett pass nu på kvällen när min (för tillfället lite krassliga) fru gått och lagt sig tillsammans med dottern.

Fortsatte på den inslagna vägen och höll korta, snabba steg och sköt fram höften. Det känns onekligen bra - tror att det kan minska mina skadeproblem avsevärt eftersom jag efter de båda senaste passen inte haft alls lika ont i höfterna. Tummen upp för detta.

Dagens pass blev identiskt med det senaste. Jag trippade dock på lite snabbare redan från början. Förra passet gick runt femminuterstempo och jag försökte hålla mig under 160 i puls. Idag var målet att det skulle gå fortare, utan att ta ut mig, och att jag fick släppa upp pulsen mot 166-167.

Fortare gick det helt klart. Klockan visade allt som oftast på farter runt 4.45/km vilket också gav resultat när det kommer till totaltid. Förra passet gick på 38.36 och det här på 36.44, femton sekunder snabbare per kilometer.

Vad gäller pulsen så höll det sig rätt fint fram till omkring 6,5 km då jag började nagga på 170 bpm i en uppförsbacke. I min iver att hålla tempot uppe så höll sig pulsen där under resten av passet med en topp på 175 bpm i sista backen upp mot huset.

Helt klart ett skönt och bekräftande pass, de små förändringarna i löpsteget kommer förhoppningsvis bli en framgångsfaktor under hösten.

En lätt plottrig dump från Sporttracks visar på förhållandet puls/tempo. Blåa linjer är förra passet, röda linjer dagens. Överst puls, underst hastighet.

Gårdagens pass: 7,7 km - 38.36

I söndags fyllde min mamma år och det blev till att komma hem sent på kvällen. Ätit lite för mycket och druckit lite för lite så upptaktsveckans sista pass fick stryka på foten.

Istället blev det ett pass igår, varvet runt Lindsdal (plus upp och ner längs vår gata) blir 7,7 km och det gick i ett behagligt tempo. Först två på omkring 5.15 per km och därefter mellan 4.50 och 5.05. Snitthastigheten blev 5.01 utan att på något sätt ta ut mig.

Provade på att tänka på löpstilen och det kändes faktiskt fortsatt bra att få fram höften och korta steglängden. Något som känns konstigt är däremot att samtidigt luta sig lätt framåt - hålla fram höften och luta sig framåt känns svårt att göra samtidigt i farter över 4.45 per km. Någon som har några tankar om detta. Hastigheten är säkert personlig men i mitt huvud så motverkar de varandra i "låg" fart.

Garderobsprojektet

Under sommaren har en hel del av Joels tid lagts på ett garderobsprojekt. Vad som i tanken var ett ganska straight forward litet arbete visade sig skapa både bryderier och tidsåtgång.

Vårt gamla hus saknar förvaringsutrymme. Det fanns i stort sett inga garderober när vi flyttade in och eftersom det var total avsaknad av dem i vårt sovrum fick vi inledningsvis ha garderoberna nere i vardagsrummet. Sovrummet har snedtak och garderoberna fick helt enkelt inte plats.

I samband med omtapetsering kläckte vi idén om en skjutdörrsgarderob. Och istället för att kolla upp detaljerna gav jag mig snabbt på det riktigt roliga, att riva väggen.

Det som jag trodde var en gipsvägg var en isolerad plankvägg och efter några timmars arbete stod jag här;



Efter mycket trixande, hummande, kollande, mätande, målande, sågande passerade vi det här;



och efter en och en halv månads sovande i madrass på golvet i dotterns rum så landade vi här;



Jag gillar att bygga och fixa men det här projektet blev väl stort i och med att det påverkade hela familjen. I stunder av eftertänksamhet skulle nog en snickare fått göra det på ett par dagar istället. Men nu ligger det bakom oss och kläderna har flyttat in i sitt nya bo.