I söndags fyllde min mamma år och det blev till att komma hem sent på kvällen. Ätit lite för mycket och druckit lite för lite så upptaktsveckans sista pass fick stryka på foten.
Istället blev det ett pass igår, varvet runt Lindsdal (plus upp och ner längs vår gata) blir 7,7 km och det gick i ett behagligt tempo. Först två på omkring 5.15 per km och därefter mellan 4.50 och 5.05. Snitthastigheten blev 5.01 utan att på något sätt ta ut mig.
Provade på att tänka på löpstilen och det kändes faktiskt fortsatt bra att få fram höften och korta steglängden. Något som känns konstigt är däremot att samtidigt luta sig lätt framåt - hålla fram höften och luta sig framåt känns svårt att göra samtidigt i farter över 4.45 per km. Någon som har några tankar om detta. Hastigheten är säkert personlig men i mitt huvud så motverkar de varandra i "låg" fart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det borde väl isåfall innebära att man måste öka stegfrekvensen ytterligare för att inte sätta i hälen först. Jag antar att du är ute efter att landa mer på mellanfoten?
SvaraRaderaStäller ungefär samma fråga som John. vad är syftet/meningen med det?
SvaraRaderaJa, jag var nog högst otydlig men jag funderar en del på löpsteg/stil och jag tycker att jag läst en del om att BÅDE skjuta fram höften och att luta framåt för att korta steget och öka stegfrekvensen.
SvaraRaderaJag tyckte nu att det var svårt att göra båda i en lägre hastighet.
Testa att öva i uppförsbacke. Det kan gå bättre, men öka pendeln på armarna samtidigt. Tekniken gör att du får isättningen av foten längre fram. Desto mindre du sätter i hälen, desto mindre fart tappar du samtidigt som löpsteget blir mer skonsamt för knän och höft.
SvaraRadera