Mitt nya jag - ett avsked

Under helgens långpass så funderade jag på löpningen och min generella inställning till träning. Det har flutit mycket vatten under broarna sedan jag startade den här bloggen men så här i släpljuset så känns syftet med den lite fel. "Tredje gången gillt" låter som att nu jävlar ska jag ta revansch. Men det finns ingen revansch att ta, de två marathon jag sprang för snart 15 år sedan var med inställningen att ta mig runt, det fanns ingen annan ambition och därför uppfyllde jag ju målet. Efter hand har tanken smugit sig på att jag kan så mycket bättre, en självkritik där jag utgår ifrån att jag så ofta bara "ställt ut skorna". Därför ska jag på något sätt bevisa att jag kan sätta upp ett mål och uppfylla det. Detta samtidigt med någon form av känsla av att jag ska vara en "bra löpare" eftersom jag alltid haft ganska lätt för det och gillat det. Men måttet bra i det fallet utgår från prestation, för att vara en "bra löpare" så måste jag vara en löpare som springer marathon på under fyra timmar men vem fan har bestämt det. Det är något jag lägger på mig själv. jag ska bli en "glad löpare". Jag har mer och mer insett att jag vill träna för att leva länge och för att visa för mina barn att pappa motionerar. Det var också lite av det som framgick i mitt allra första inlägg. Men att träna inför marathon för med sig så mycket annat som inte är relaterat till hälsa. När jag läser de senaste rönen så handlar det mycket om att träna 3 gånger i veckan i normaltempo och se till att hålla igång vardagsmotionen. Mitt nya jag skriver inte tider och race reports på en blogg. Jag är anmäld till Berlin i höst och det kommer vara fantastiskt. Jag kommer sannolikt att springa under fyra timmar men gör jag det inte så kommer jag inte lipa för det. Jag ska dit och ha roligt. Därefter kommer jag att jobba för att balansera min träning till motionsnivå utan att försöka bli påverkad av elitträningshystering som pågår i samhället. När jag läser på FB att någon sprungit ett lopp så kommer frågan inom tre kommentarer, "vad blev det för tid". Mitt nya jag är inte en del av detta. Claes Åkesson skrev vid något tillfälle "Löpning är idrott, Idrott är tävling, tävling är resultat". Jag tycker att Åkesson är helt jävla tokigt ute och myntar ett eget litet uttryck. Löpning är livet. Åtminstone mitt liv. Ibland. Kanske ett par gånger i veckan efter den 28 september 2015 :-) Tack till er som läst mina funderingar under åren som gått.

Från 15 - 20

Har den senaste tiden känt att det börjar bli dags för nya skor. Trampar igenom lite grand och det har börjat kännas i benhinnorna. Har kollat runt på butikerna efter något att byta till. Har sprungit i Asics Kayano under många år, mycket för att pronationskilarna känts bra för mina fötter. Nu när jag ändrat mitt löpsteg så tänkte jag att de kanske inte behövs i samma utsträckning och har provat igenom de mer neutrala skorna. Varken Saucony, Adidas eller Nike erbjöd något som föll mig i smaken och till slut retirerade jag till kända marker. Av någon anledning så har Asics av modell nr 21 helt plötsligt smalnats av framme vid tårna. Helt omöjligt för mig att använda dem vilket är skumt. Testade nr 20 istället och det gick bra, om jag klev upp ett halvnummer. Beställde från England för 1200 inkl frakt och gjorde mina första 8 km i dem igår kväll. Helt ok även om jag är aningens tveksam till om jag kanske skulle hållit mig vid 44,5. Vi får se om de börjar kippa i hälen.

Har funderat på hur länge jag haft mina tidigare skor. Några år tänkte jag men det visade sig att modellen är nr 15 vilket borde innebära att jag skaffade dem 2009 eller så... På tiden att byta alltså! Förutom en tuff orange färg så har skorna helt klart blivit bra mycket lättare.

Fjärde passet 2015

Sådär, efter en månads dålig känsla i kroppen kom årets fjärde pass. Ett lugnt sexkilometerspass för att känna på kroppen. Har tagit några extra dagar "ledigt" från löpningen för att verkligen vara på banan igen och det kändes bra igår.

Jag känner att jag har negativa tankar på grund av känslan efter Sylvesterloppet som så totalt dränerade mig på energi. Förkylningen uppe på det var inte bra. Jag har haft några sådana här långkörarinfektioner tidigare, där jag inte varit borta i dagar utan veckor eller någon månad. Men nu är det blicken framåt!

Nya löparskor bör anlända från England ikväll, känner att jag börjar trampa igenom de gamla med benhinneproblem som följd. Har varit och testat andra märken och modeller men det landade till sist på ett par Kayanos igen.

2015 startar dåligt

Sylvesterloppet på nyårsafton tog knäcken på mig. Antingen hade jag något i kroppen eller så blev jag mottaglig  när jag totalt dränerade mig på energi. Oavsett vilket så har de första 17 dagarna av januari spenderats i någon form av halvförkylning.

I dag gjorde jag det andra passet för året, andra passet på sex kilometer. I övrigt har det vaknats och somnats med lätt halsont, det har nysts och ögonen har runnit. Dagtid har halsontet varit borta men jag har saknat energi.

Men nu kör vi, drygt åtta månader kvar till start. Två månader kvar till jag tänker gå på någon form av träningsprogram. Den tiden ska spenderas på fortsatt uppbyggnadsträning så jag är redo för runt 20 km när programmet drar igång. Håller jag mig sedan frisk så kommer jag åtminstone vara bättre förberedd i september än jag varit tidigare.

Ett annat beslut är att det inte blir några mer milsatsningar fram till maran. Den senaste starten rev ner mer än den byggde upp.

Besviken - Sylvesterloppet 2014: 46.07

Nä det där gick inte alls enligt plan. De sex första kolometrarna snittade jag 4.30 per kilometer, någon var nog nedåt 4.20 men vid varvningen (där de som sprang 5 km gick i mål) tappade jag helt energin i kroppen.

Jag vet inte om det var förmiddagstiden som gjorde det men jag väggade. Vid tre tillfällen under de sista fyra kilometrarna fick jag gå 10-20 sekunder då jag inte fick tryck ur benen. En titt på klockan visar att jag tappade ungefär 45 sekunder på detta. 

Banans skyltning stämde inte alls med min klocka, första markeringen kom enligt min Garmin först vid 1130 meter, känns lustigt oavsett om det är klockan eller banmätaren som fått spelet.

Lyckades klämma ur några droppar geist under sista kilometern och den officiella tiden blev 46.07. En ordentlig besvikelse utifrån målsättningen men jag hade inte mer idag. 88 plats av 268 startande känns ju ok i alla fall.

15 sek snabbare än kalmarmilen i somras. Nästa gång kanske det går bättre?

Nervöst före start

30 minuter till start på Sylvesterloppet. Kalmar bjuder på någon plusgrad, sol och så gott som vindstilla. Perfekt väder men jag är nervös.

Det blir mer och mer uppenbart att jag aldrig ställt några krav på mig själv i löpningen. Ska bli spännande att se hur jag håller!

Taggad

Vaknade i morse med lite ont i halsen. Kan ha varit halsbränna efter alla skinkmackor i jul :-) för nu är det borta.

Tokigt laddad för 10 km imorgon.

Löpartokarna på jobbet hetsar mig men jag håller fast vid målsättningen under 45 minuter.

Försöker öppna i 4.35 och därefter hålla runt 4.30 resten av loppet. 

Sista självande dagarna 2014

Klockan klämtar för 2014. Det är nästa år det händer, förhoppningsvis. Känner mig starkare än någonsin gällande löpningen och är igång bra inför marastarten om 9 månader. På onsdag blir det förhoppningsvis start i Högby IF:s Sylvesterlopp. Två varv på femkilometersrunda, flackt och bra. De senaste dagarnas stränga kyla verkar ge med sig till nyårsafton men prognoserna pekar på nollgradigt med allt vad det kan innebära med halt underlag. Har även passat på att anmäla mig till Sydkustloppet den 3:e maj. Ett bra och säreget lopp som jag sprang 2010 på 1.42. Det ska bli ändring på det. Mer information om loppet, 300 pix för en fin tur längst får sydligaste kuststräcka! Hoppas kunna stjäla natthärbärge hos Daniel! En titt tillbaka på 2014 så har jag inte riktigt nått upp till målsättningen om 100 träningspass. Om jag räknar med start i Sydkustloppet så blev det 97 pass :-) Det har varit överhängande andel löpning, endast fyra pass styrka eller annat vilket såklart måste bättras på till nästa år. I min egen excelstatistik kan man även utläsa att tisdag/torsdag/söndag har varit ett tydligt upplägg för löpardagarna, endast ett pass har sprungits en fredag... Mars och april ställdes helt in på grund av skada i höften och dålig motivation, de under oktober till december har det blivit 12-13 pass per månad, hälften av årets träningsmängd har tillryggalagts under årets fyra sista månader. Kontinuiteten kommer ge kraft till nästa höst!

Kolhydratladdandet gav resultat

Tre dagars konstant ätande gav en god skjuts under dagens pass. 10 km i fem minusgrader och benen stod pall under hela resan trots gott tempo. En fin formkännare inför en eventuell start i nyårsaftonens Sylvesterlopp. Jag kommer jobba nyårsafton men är det lugnt tänker jag ta ut en fystimme och köra en efteranmälan på plats.

Jag lovade ju härom månaden att gå för under 45 min...

Bättre långtempo

Läge för ett nytt "lång"pass idag, de 17 kilometrarna förra veckan tog ju lite på kroppen men idag testade jag att höja tempot en aning. Ca 10 sekunder fortare än sist och det kändes faktiskt klart bättre i kroppen. Det var fortfarande inget snabbt pass, flåset på en behaglig nivå och jag ackompanjerades av ett härligt solsken på årets kortaste dag.

Jag tänker att så länge jag inte har ont eller träningsvärk efter passet så är nog inte tempot för högt.

Trycker upp distansen lite

Igår blev det 17 km i lugn takt. På positiva sidan så får jag bekräftat att jag är bra på att hålla ett jämnt tempo, alla kilometrar gick på 5.11 - 5.17. På "negativa" sidan är jag långt ifrån 42 km, men det är ju förvisso 9 månader dit. Redan efter 14 km började jag få känningar under fotsulorna och i anklarna, mot slutet av passet började framsidan av låren att stumna. Konritionsmässigt inga som helst problem och idag har jag inte tillstymmelse till träningsvärk så jag får se det som områden att fokusera styrka och stretch på. Som helhet kändes det rätt bra men om 9 månader är det ett varv till + 8 km som gäller...

Nästan 100

Någon gång under 2012 hörde jag KD-ledaren Göran Hägglund berätta om sitt förhållande till träning. Vet inte om Göran och jag har så mycket gemensamt (definitivt inte på ett politiskt plan) men han verkade liksom jag vara en periodare när det kommer till träning. Han hade lagt upp det så att han siktade på att genomföra 100 träningspass på ett år. Istället för att foka på två gånger i veckan så siktade han på samma mål i genomsnitt sett över året. Då behöver man inte bli så frustrerad över VAB, sjukdom eller mycket att göra. För mig låter det sunt och sympatiskt. 2013 gick det sådär, det blev 87 pass under året. Spridda skurar över gym och löpning. 2014 ser tight men lovande ut, 90 pass so far med 19 dagar kvar till nyår. Ingen omöjlighet men jag tänker inte lipa om det stannar vid 98. En titt i kalendern visar trots allt att jag under mars och april endast tränade två gånger... 2015 blir mitt år! :-)

Squash och dess inverkan på löpningen

Valde, mot bättre vetande, att spela en timme squash med en kollega i förrgår. Jag har inte spelat på 15 år och tycker att det konditionsmässigt gick över förväntan. Men eftersom mina inneskor är lika gamla som squasherfarenheterna så blev fötterna rätt förstörda av de snabba rusningarna och stoppen. Eftersom man i stort sett vid varje slag gör ett tåhäv eller ett knäböj så är den fina rumpan som ett stycke stål idag. Gör ont i varje steg. Så löpningen fick lida igår, ska försöka ta mig ut på en tur i eftermiddag innan det vankas middag med jobbet.

8 km löpband

I mitt tycke är det tråkigt med löpband. Vi har bra band på jobbets gym men ventilationen lämnar ganska mycket att önska. Nära värmeslag efter några kilometer i måttlig takt. Som jag skrev i förra inlägget så har jag dragit på mig en lättare skada i högra gluteus. Började passet med att mjuka upp knutarna med blackroll-bollen. Gick sedan på en intervallstege med sju kilometer i tempon mellan 5 och 4.15 min per kilometer för att sedan avsluta sista kilometern med avtrappande 250-metersintervaller i 4:15, 4:30, 4:40 och 4:50-tempo. Varm som sjutton men egentligen inte trött i benen. Har verkligen problem när jag blir för varm. Rundade av med en av mina favorithobbies, bastu (apropå värme...). Imorgon bär det av till Västervik med jobbet och kollegan har bokat squash-bana till kvällen. Det var femton år sedan jag spelade squash så benhinnorna kommer nog ta en del stryk. Vi får se vad det får för effekt på löpningen dagarna efteråt.

Soft helg

Blev besök hos svågern med familj utanför Alingsås i helgen. Väldigt trevligt med besök på Liseberg och massa lek med deras dotter och våra barn. Det är synd att kusinerna träffas för sällan. Tog en åttakilometersrunda i lördags och tänkte ta en tur till i söndags kväll men vi kom hem väl sent. Efter 35 mil bilkörning så har jag dragit på mig en liten dragning i högra skinkan. Ska se om jag kan rulla ut den med black roll-bollen idag. Var verkligen sugen på en tur i går men det blev lite vila och den spännande fortsättningen av Homeland istället :-)

Sammandrag

Det har varit en stimmig vecka. Klivit på ett större projekt på jobbet som pågått ett tag, det tar på krafterna att hämta ikapp. Fredagen bjöd på pokerkväll med några kollegor och det blev en tur till gymmet innan. Har inte gymmat sedan i våras så efter två set knäböj och två set utfall så hade jag träningsvärk till i måndags :-)

Var riktigt sliten på söndagkvällen och inte heller nu blev det något längre pass. Det blev 8 km vilket var bättre än inget men jag måste få till passen på dagtid, det är inte kul att göra 14+ km vid klockan 21...

Detta till trots var det precis vad som hände i tisdags, 14.07 km kl 20.10 ;-) Kände att det var läge att komma upp lite i distans, det var ett tag sedan. Det blev ett tredjedels marathon i vad som syne ett jämnt tempo!

Benen känns fortfarande pigga och jag är inte sliten efter ett sådant pass. Ska försöka komma upp på ett 20-kilometerspass före jul. Bara för att testa.

Nu blir det några dagars retreat hos svågern med familj i Alingsås, brukar vara jäkligt trevligt!

Allting rullar på, det går bra nu

Att jag skulle bli 39 år innan jag förstod att kontinuitet var nyckeln. Nu har jag varit igång i ett år, i stort sett ett halvår med tre pass i veckan. 

Jag har släppt klockan och ser mest till att samla på mig 25-30 km i veckan. Jag känner att det stärkt mig och att jag nu kan börja belasta benen lite mer. 

Gårdagens pass på 12 km rullade på utan ansträngning. Låg fart med fokus på takt och avslappnat steg.

Rundade av kvällen med måndagens Homelandavsnitt. My god...

Vändbanans skönhet

Planen för dagen var 14 km men det var en sån där dag när det bara var för mycket annat. Blev att tänka om och ta en mil efter barnen somnat, vilket brukar betyda strax efter åtta.

21.10 hade dottern fortfarande inte somnat. Min fru tog över läggningen och mina 14 km var nu nere på 6...

Ute visade det sig vara halv storm med full motvind på min vändbana. Pigga ben tog mig ändå till vändpunkten och på hemvägen flög jag fram i 4.15-tempo. Ibland är det inte så tokigt med "tråkiga" rundor!

A room with a view!

Borde ha förstått det men dagens pass på löpbandet på Hotell Park Inns gym i Solna blev tungt.

Jag hade sovmorgon på kursen och tog en sen frukost, åt ingen lunch och var seg i benen efter gårdagens pass. Hade tänkt göra 10 km men jag nöjde mig med 8 för att inte bli för sliten.

Utsikten från 14:e våningen var ändå rätt fin. Som ett löpbandens infinitypool!

Dagen har ändå varit fin, kursen närmar sig sitt slut, ett kul jobbesked och så Berlin på det. Gav mig själv lite Ironmankänsla genom att springa i funtionärströjan från förra året. Pannbensbyggande 😄

YEEEEES!!! Berlin Marathon, here I come!!!